Sänk lönebeskattningen med en miljard euro

En färsk undersökning som gjorts av Skattebetalarnas Centralförbund påvisar att
beskattningen av förvärvsinkomster är mycket hög i Finland.

Löneskatten för en medelinkomsttagare, till exempel en klasslärare, är 2 procentenheter
högre hos oss än i Europa i genomsnitt. Det är endast beskattningen av låga löner som ligger
på en europeisk medelnivå.

På grund av den höga progressionen överskrider löneskatten för en ingenjör med en
bruttoårslön på 66 000 euro genomsnittet med 4 procentenheter, för en mycket välavlönad
inkomsttagare är överskridningen ännu många procentenheter högre.

Inkomstskattens progression framgår också av att de som i fjol förtjänade över 40 000 euro –
drygt en femtedel av alla finländare – betalade 96 procent av statens sammanlagda
förvärvsinkomstskatter.
Beskattningen av dem som har familj är särskilt sträng. Till exempel lönebeskattningen av en
tvåbarnsfamilj där ena föräldern är klasslärare och den andra ingenjör är nästan 4
procentenheter högre än i Sverige.

Den höga marginalskatten, som skattemyndigheterna tar ut när lönen stiger, utgör ett stort
problem. Om en klasslärare arbetar extra får hen endast 53 euro i handen av en hundralapp.
En ingenjör får mindre än hälften i handen av de extra eurona.

I enkät som Akava genomförde var hälften av de svarande delvis eller inte alls intresserade
av mer ansvarsfullt arbete än de hade för närvarande eftersom inkomsterna på grund av
beskattningen inte stiger tillräckligt i förhållande till arbetsbördan. En utredning av
Tjänstemannacentralorganisationen STTK visade också att marginalskatten minskar intresset
för att arbeta extra.

Då man beaktar de arbetsgivar- och arbetstagaravgifter som dras av från lönen blir
skattekilen ohållbar. För att en att arbetstagare med medelinkomst ska få en extra
hundralapp i handen måste företagaren som betalar lönen stå för en kostnad på 175 euro.

Av alla skatter utgör arbetsbeskattningen det största hindret för ekonomisk driftighet: Den
minskar viljan att ta emot och utföra arbete, det vill säga utbudet av arbete. Utbudet av
arbete påverkar i sin tur efterfrågan på arbete, det vill säga antalet arbetsplatser.
Arbetsmängden är inte konstant, utan arbete skapar mer arbete.

Om beskattningen av arbete sänks förbättras i slutänden allas möjligheter på
arbetsmarknaden, sysselsättningsgraden höjs och därmed också skatteintäkterna, med vilka
viktiga välfärdstjänster finansieras. En skattelättnad för låginkomsttagare skulle ge nog så
viktiga extra euron i handen.

Vi vet att tobak beskattas hårt i syfte att minska tobaksrökning. Men varför i fridens namn
ska arbete beskattas hårt? Det verkar ju som om man belagt miljöskatt på flitighet.

I Finland bör man lätta på beskattningen av arbete med en miljard och allokera skattelättnaden till alla inkomstnivåer. Barnfamiljerna behöver barnavdraget. Dessa skulle kunna finansieras genom att skära ned på företagsstöden, av vilka en del konstaterats ha en skadliga inverkan på ekonomin.

Insändare i HBL.